Här samlar vi ett antal frågor som har ställts till vår chattrobot och svaren den har lämnat. Här kan vi lära oss hur vi ska ställa de rätta frågorna för att få så utförliga svar som möjligt.
Hur kan Agenda 2030 påverka Hamre Strömmar?
Agenda 2030 kan påverka Hamre Strömmar på flera sätt genom att främja en hållbar utveckling inom olika områden. Här är några exempel på hur de globala målen kan ha en inverkan:
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla, vilket kan förbättra vattenkvaliteten i Hamre Strömmar.
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser, vilket kan bidra till att skydda och bevara ekosystemet i Hamre Strömmar.
Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald
Bevara och nyttja landbaserade ekosystem på ett hållbart sätt, vilket kan hjälpa till att skydda den biologiska mångfalden i området.
Mål 14: Hav och marina resurser
Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt, vilket kan påverka vattenkvaliteten och ekosystemet i Hamre Strömmar positivt.
Genom att arbeta mot dessa mål kan Hamre Strömmar bli en mer hållbar och välmående miljö för både människor och natur.
För mer information om hur Hudiksvalls kommun arbetar med Agenda 2030, kan du besöka denna sida.
__________________________
Berätta om Tamms kanal!
Tamms kanal är en kanal i Hälsingland med slussar för ångbåtstrafik som Per Adolf Tamm anlade för att underlätta frakten av järnmalm från östra Svealand via Bottniska viken till sina masugnar vid Dellensjöarna. Den fem kilometer långa sträckan mellan Näsviken vid Södra Dellen och Forsa kyrka blev färdig 1858 men invigdes officiellt 16 juli 1860. Den har två slussplatser, den ena i Näsviken och den andra 1 km nedströms vid Nedre Hamre. Grävda kanal- och slussträckor utgör ungefär 700 meter.
Tamms ursprungliga plan var att med ytterligare slussar göra hela vägen från Dellensjöarna till kustorten Iggesund farbar. Men Hudiksvalls stad byggde samtidigt en järnväg, Hudiksvalls Järnväg, till Forsa, vilket gjorde det resterande kanalbygget onödigt. Kanalen användes i 16 år, men stängdes för trafik när järnvägen 1874 förlängdes till Näsviken.
Idag är slussportarna vid bägge slussplatserna ersatta med fasta fördämningar, men alla kanalmurar är fortfarande intakta. I Näsviken finns ett monument över Per Adolf Tamm intill den grävda kanalsträckan mellan Dellen och första slussplatsen.
För mer information kan du besöka denna sida.
________________________
In english: tell us about Tamms Kanal!
Tamms Kanal is a canal in Hälsingland with locks for steamship traffic, constructed by Per Adolf Tamm to facilitate the transport of iron ore from eastern Svealand via the Gulf of Bothnia to his blast furnaces at the Dellensjöarna lakes. The five-kilometer stretch between Näsviken at Södra Dellen and Forsa Church was completed in 1858 but was officially inaugurated on July 16, 1860. It has two lock locations, one in Näsviken and the other 1 km downstream at Nedre Hamre. The dug canal and lock sections constitute approximately 700 meters.
Tamm's original plan was to make the entire route from the Dellensjöarna lakes to the coastal town of Iggesund navigable with additional locks. However, the city of Hudiksvall simultaneously built a railway, Hudiksvalls Järnväg, to Forsa, making the remaining canal construction unnecessary. The canal was used for 16 years but was closed to traffic when the railway was extended to Näsviken in 1874.
Today, the lock gates at both lock locations have been replaced with fixed dams, but all canal walls are still intact. In Näsviken, there is a monument to Per Adolf Tamm next to the dug canal section between Dellen and the first lock location.
For more information, you can visit this page.
_________________________
Berätta om järnbruken och Tamms Kanal!
Järnbruken och Tamms Kanal
Järnbruken:
P.A. Tamm köpte Strömbacka bruk 1827 och Hedvigsfors bruk 1831, båda belägna nära Norra Dellen. Till varje bruk hörde en närbelägen masugn, Moviken respektive Österbo. Trots att det fanns vissa järnfyndigheter i trakten, var halterna av svavel och fosfor för höga, vilket gjorde att Tamm inte kunde använda den lokala malmen. Istället fraktades järnmalm från Dannemora gruvor i Uppland och Utö gruvor i Stockholms södra skärgård. Malmen transporterades med båt till Hudiksvall och därefter med hästdragna vagnar eller slädar till Hallboviken vid Norra Dellens östra ände. Därifrån forslades den vidare med rodd- och segelbåtar till Movikens masugn eller till Friggesund och masugnen vid Österbo.
Tamms Kanal:
Tamms Kanal, belägen i Näsviken, byggdes av P.A. Tamm för att exportera järn ut i världen. Kanalen sträcker sig fem kilometer mellan Näsviken vid Södra Dellen och Forsa kyrka och blev färdig 1858, men invigdes officiellt 16 juli 1860. Den har två slussplatser, en i Näsviken och en 1 km nedströms vid Nedre Hamre. Grävda kanal- och slussträckor utgör ungefär 700 meter. Tamm planerade ursprungligen att göra hela vägen från Dellensjöarna till Iggesund farbar med ytterligare slussar, men Hudiksvalls stad byggde samtidigt en järnväg till Forsa, vilket gjorde det resterande kanalbygget onödigt. Kanalen användes i 16 år men stängdes för trafik när järnvägen förlängdes till Näsviken 1874.
Idag är slussportarna vid bägge slussplatserna ersatta med fasta fördämningar, men alla kanalmurar är fortfarande intakta. I Näsviken finns ett monument över Per Adolf Tamm intill den grävda kanalsträckan mellan Dellen och första slussplatsen.
För mer information kan du besöka denna sida.
__________________________
Vad bör eleverna vid Näsvikens Skola veta om Näsvikens historia?
Eleverna vid Näsvikens Skola bör veta följande om Näsvikens historia:
Ursprung och Namn:
Namnet Näsviken syftar på en vik av Södra Dellen där den första järnvägsstationen byggdes. Innan dess var området en jordbruksbygd med byar och gårdar som funnits sedan åtminstone 1500-talet.
Järnvägens Betydelse:
Näsviken började uppfattas som en ort först efter att järnvägen byggdes ut till Södra Dellen år 1874. Järnvägen var avgörande för ortens utveckling och industrialisering.
Industriell Utveckling:
Näsviken har en speciell historia kopplad till industrialismens genombrott i Sverige. Området utvecklades från en jordbruksbygd till en industriort med betydande industri- och transportminnen.
Tamms Kanal:
Tamms Kanal, byggd av P.A. Tamm, var viktig för transport och export av järn. Kanalen sträcker sig mellan Näsviken och Forsa kyrka och användes för att underlätta frakten av järnmalm.
Kulturhistoriska Minnen:
Trots att många historiska byggnader har rivits, finns det fortfarande många kulturhistoriskt värdefulla minnen och lämningar i Näsviken, inklusive förhistoriska gravar, odlingsmark och agrar gårdsbebyggelse.
Befolkning och Samhällsstruktur:
Idag bor cirka 900 personer i Näsviken, och många familjer har bott där i flera generationer. Samhället har vuxit fram i anslutning till Forsså bruk och har en blandning av äldre gårdar och nyare bostadsområden.
För mer detaljerad information kan eleverna besöka Projekt 1860 - Samhället Näsviken.
____________________
Har du någon information där man kan läsa händelser i Näsviken i kronologisk ordning?
Ja, du kan läsa om händelser i Näsviken i kronologisk ordning på följande länkar:
Näsvikens historia - Gustav Fagerström
Befolkningsomflyttning Näsviken
Blandade anteckningar om Näsviken
Dessa källor innehåller detaljerad information om Näsvikens historia och viktiga händelser i kronologisk ordning.
__________________
Har du tillgång till någon utredning som museet gjort om Näsviken?
Ja, jag har tillgång till en utredning som Hälsinglands Museum gjorde om Näsviken år 1967 på uppdrag av Hudiksvall Kommun. Utredningen har delats upp på tre sidor:
Samhället Näsviken
Det förindustriella skeendet
Industrialiseringen
Denna utredning ger en omfattande bild av Näsvikens historia och utveckling, från det förindustriella skeendet till industrialiseringen.
______________
Vilka båtar gick på Tamms Kanal och Dellarna?
För information om båtarna som gick på Tamms Kanal och Dellarna, kan du besöka följande länk: https://dellenportalen.se/batar/angbatarna-tamm/.
______________
Berätta om Dellenbanan!
Dellenbanan
Dellenbanan är en cirka 60 km lång järnvägslinje som går mellan Ljusdal och Hudiksvall. Den kom till som ett resultat av järnhanteringen i Dellenbygden. Järnmalmen som hittades i Bjuråker hade för låg järnhalt, så man köpte järnmalm från Bergslagen. För att rationalisera transporten anlades Tamms kanal. Köpmännen i Hudiksvall erbjöd sig att bygga en järnväg mellan Hudiksvall och Forsa kyrka om Tamm lovade att avsluta sin kanal där. Både järnvägen och kanalen invigdes år 1860. 15 år senare förlängdes järnvägen till Näsviken och så småningom ända till Ljusdal.
Historik:
Dellenbanan är nedlagd och avelektrifierad, men på en mindre sträcka förekommer museitrafik med bland annat Y6-rälsbussar som körs av föreningen Dellenbanans vänner. I övrigt är det endast cykeldressiner som trafikerar den.
Den första delen av banan, Hudiksvall - Forsa, öppnades 1860 och var då världens nordligaste järnväg. Banan var ursprungligen smalspårig med 1217 mm spårvidd. 1887–1888 löstes den in av staten, byggdes ut och breddades till normalspår. 1959 elektrifierades banan. Trafiken lades ner 1985–1986.
Sedan länge är banans anslutningar med Norra stambanan i Ljusdal och med Ostkustbanan i Hudiksvall brutna. I Idenor utanför Hudiksvall är även viadukten över Saltviksvägen avlyft. Mellan Idenor och Ljusdal är dock banan obruten och i oktober 2009 körde Dellenbanans vänner en rälsbuss de 2 milen mellan Delsbo och Hybo.
Kulturhistoriska Byggnader:
Den gula byggnad som står i norra änden av bangården i Hudiksvall är Dellenbanans (och Hudiksvalls) första stationshus, och ett av de äldsta bevarade stationshusen i Sverige. Det var tidigare rivningshotat, men såldes hösten 2009 av dåvarande Banverket till en lokal företagare.
För mer information kan du besöka denna sida.
_________________
Hur är det med järnvägsbroarna nära Hamre Strömmar?
Järnvägsbroarna nära Hamre Strömmar är i behov av renovering. Här är några detaljer:
Östra järnvägsbron:
Ligger mellan Forssåbruksområdet och Hillen där Hamre Strömmar ligger.
Trävirket på bron är i stort behov av att renoveras.
Bron används flitigt av besökare till Hamre Strömmar.
Mer information finns på denna sida.
Västra bron:
Trävirket på denna bro behöver också renoveras.
Denna bro är en del av de viktiga "kulturbroar" som diskuterades vid ett möte med Bygderådet i Hudiksvalls Kommun i Svågadalen i september 2022.
Frågan om vård och underhåll av dessa broar lyftes och Bygderådet lovade att ta upp det vid kommande Bygdeforum med Hudiksvalls Kommun.
För mer detaljer kan du besöka Framtid Näsviken - Hamre strömmar.
______________
Hur är läget med landsvägsbroarna vid Hamre Strömmar?
Hudiksvalls Kommun har meddelat att de kommer att byta trävirket på alla tre landsvägsbroarna vid Hamre Strömmar så fort vintern släpper taget nu i vår 2025. Kommunen har även en dialog med Holmen som har lovat att stötta.
För mer information kan du besöka Projekt 1860 - Broarna.
______________
Historisk bakgrund
1822: Det första kända dokumentet om flottledsbyggande i Dellenvattendragen är från 1822.
1857: Byggandet av slussar och kanaler i Hamre – Näsviken påbörjades.
Flottningsleden Ljusnan-Dellen
Engelska bolaget: Bakom flottningsleden Ljusnan-Dellen låg det så kallade "Engelska bolaget", bildat 1857 av engelska finansiärer med handelsmannen Erik Olof Regnander i Hudiksvall som förbindelseman. Bolagets fulla namn var Hudiksvall Steam Sawing Mill Co Ltd.
Ångsåg i Näsviken: Under åren 1857 till 1859 byggde bolaget en ångsåg i Näsviken, 15 kilometer väster om Hudiksvall. Skogen som skulle sågas fanns omkring Härjeån i Lillhärdal och i västra Hälsingland. Naturligt var alltså att flotta på Ljusnan.
Svinhammars kanal: Ett mycket stort skilje byggdes vid Svinhammar strax söder om Ljusdal.
Motlutsflottning
Nivåskillnad: Från det inre av landet användes Ljusnan för flottning, och virke från Ljusnan flottades även över till Södra Dellen och Hamre Strömmar. Det fanns en nivåskillnad mellan Ljusnan och Hybosjön - Gryttjen på cirka 14 meter, vilket löstes med ett motordrivet spel, så kallad motlutsflottning.
Läs mer: För mer information om motlutsflottning, besök motlutsflottning.se.
Flottningen i Tamms kanal
Övergång från Tutleden: När Tutleden lades ned år 1944 började man istället att flotta genom Tamms kanal. Genom den över Slussen byggdes en flottningsränna som mynnade i sjön Vågen.
Kanal till Hamre Strömmar: För att leda timret direkt till Hamre Strömmar grävdes en kanal genom den udde där ångsågen stått. Det gamla timmermagasinet från det Engelska bolagets tid kom nu åter till användning.
Kapacitetsökning: När flottningen överfördes från Tutleden till Tamms kanal ökade kapaciteten från 600 klampar till cirka 10 000 klampar per timme. Samtidigt minskades arbetsstyrkan från tidigare 50 man till endast 5 man.
Arbetskraft: Flottningsarbetet utfördes till största delen av tillfälligt anställda säsongsarbetare, och en stor del av flottarna var ännu på 1940-talet barn och minderåriga.
För mer detaljerad information om flottningen kan du besöka följande länkar:
Vad finns om järnbruken
I Hudiksvalls kommun är bygdens historia nära förknippad med brukens. Redan på 1500-talet byggdes ett sågverk i Iggesund. Efter sågverket kom järnbruk, pappersbruk och så småningom massafabrik. Anledningen till att bruken sökte sig till trakten var vattendragen och skogen. Vattnet gav kraft och transportmöjligheter och skogen var den viktigaste råvaran.
Tre bevarade anläggningar från järnbruksepoken:
Movikens Masugn
Strömbacka Stångjärnssmedja
Iggesunds Järnverk
Movikens Masugn
Historik: Efter att järnmalm upptäckts i trakten uppfördes i Bjuråker två stångjärnssmedjor, en i Hedvigsfors och en i Strömbacka samt en masugn i Österbo, nära Hedvigsfors. Movikens Masugn byggdes som en komplettering till Österbo ugn. Masugnen anlades vid Norra Dellens strand och togs i drift 1797.
Storhetstid: Storhetstiden var mellan 1827 och 1856. Masugnen byggdes om på 1860-talet och 1903 ersattes den gamla ugnen av en helt ny. Driften lades ned 1937.
Idag: Idag är masugnen restaurerad och ger en bra inblick i hur tackjärnstillverkning gick till.
Strömbacka Stångjärnssmedja
Historik: Strömbacka Stångjärnssmedja är en av de bevarade anläggningarna från järnbruksepoken i Hudiksvalls kommun. Den har en viktig plats i kommunens industrihistoria.
För mer information om järnbruken i Hudiksvalls kommun, kan du besöka denna länk.
Stiftelsen Hudiksvalls Bruksminnen
Ändamål: Stiftelsen Hudiksvalls Bruksminnen främjar vetenskaplig forskning och turism genom att förvalta Järnbruksmuseet i Iggesund, Movikens masugn, Strömsbacka smedja jämte de anläggningar i övrigt som kan tillkomma för att belysa den skogsbaserade industrins utveckling inom Hudiksvalls kommun.
Kontaktuppgifter:
Adress: Ove Hellsén, Duvrönningsvägen 5, 824 67 NÄSVIKEN
Telefonnummer: 072-0133252
För mer information om stiftelsen, kan du besöka denna länk.
Svensk järnbrukshistoria
Modernisering: De svenska kungarna insåg under 1500-talet att även Sverige måste modernisera sin järnproduktion och börja tillverka stångjärn. Den avgörande moderniseringen av den svenska järnhanteringen skedde emellertid först i början av 1600-talet.
Holländsk påverkan: När Spanien accepterade Hollands självständighet 1609, började holländarna planera för sitt framtida försvar bland annat genom att importera järnkanoner från Sverige. Ett stort antal bergsmän från Vallonien värvades att arbeta i Sverige vid Kronans järnbruk och vapensmedjor, som moderniserades av tekniker som Willem de Besche och finansierades av affärsmän som Louis De Geer.
För mer information om svensk järnbrukshistoria, kan du besöka denna
_____________________
Historisk bakgrund
Anläggning: Tamms kanal är en kanal i Hälsingland med slussar för ångbåtstrafik som Per Adolf Tamm anlade för att underlätta frakten av järnmalm från östra Svealand via Bottniska viken till sina masugnar vid Dellensjöarna.
Färdigställande: Den fem kilometer långa sträckan mellan Näsviken vid Södra Dellen och Forsa kyrka blev färdig 1858 men invigdes officiellt 16 juli 1860.
Slussplatser: Kanalen har två slussplatser, den ena i Näsviken och den andra 1 km nedströms vid Nedre Hamre. Grävda kanal- och slussträckor utgör ungefär 700 meter.
Användning och nedläggning
Användning: Kanalen användes i 16 år, men stängdes för trafik när järnvägen 1874 förlängdes till Näsviken.
Nedläggning: Idag är slussportarna vid bägge slussplatserna ersatta med fasta fördämningar, men alla kanalmurar är fortfarande intakta.
Monument och minnesmärken
Monument: I Näsviken finns ett monument över Per Adolf Tamm intill den grävda kanalsträckan mellan Dellen och första slussplatsen.
Minnesstenar: När kanalen invigdes skulle slussarna namnges. Ett förslag var att den övre skulle heta SP Bergman, medan den nedre skulle döpas efter brukspatronen Carl Östberg. Förslaget godkändes emellertid inte utan i stället döptes hela kanalen till Petter Adolf Tamms kanal. Namnet höggs in i stenarna till gamla landsvägsbrons brofäste. När bron revs år 1953 togs stenarna till vara och står nu som ett minnesmärke nära inloppet till kanalen.
Renovering och framtidsplaner
Renovering: Pär Wallin, som arbetar med byggnadsvård och rekonstruktion av äldre bebyggelser, har börjat undersöka möjligheterna för en renovering av kanalen. Han har varit i kontakt med berörda parter och inte fått nej, så det är alltså inte helt omöjligt att kanalen kan rekonstrueras. Just nu funderar han på vilken strategi han skall ta för att få projektet att komma vidare.
Dimensioner och tekniska detaljer
Slussen vid Hamre: Längd mellan portarna 26,9 meter, bredd vid in- och utlopp 5,7 meter och djup 4,8 meter. Lyfthöjd 14 fot.
Ytterligare information
Bruno Frank berättar om kanalen: YouTube-länk
Mer information om Tamms kanal: Framtid Näsviken - Tamms Kanal
Projekt 1860 - Grundtexter: Projekt 1860 - Grundtexter
För mer detaljerad information om Tamms kanal, kan du besöka de angivna länkarna.
Vad fanns vid Hamre Strömmar?
Vid Hamre Strömmar fanns flera historiska och industriella anläggningar. Här är en sammanfattning av vad som fanns där:
Kvarn
Husgrund från historisk tid
Träindustri (två olika anläggningar)
Historiska uppgifter
1790: På en karta från 1790 finns på ön öster om stora bron i Hamreströmmen angivet två tunnland till sågbacke och på båda sidor om strömmen strax nedanför bron anges att där finns skvaltkvarnar. Ungefär vid nuvarande Sågbäcken finns angivet "Hamresågen".
1857-1859: Mellan dessa år uppförde ett engelskt bolag en stor såganläggning i Hillen. Tio år senare såldes rörelsen till Hudiksvalls Trävaruaktiebolag.
1858: Forsa ångsåg anlades i Hamre av engelsmän. Denna plats valdes för dess goda tillgång på skog runt om och den under byggnad varande sjöleden med slussar i Näsviken och ned till Forsa, med station mitt emot Forsa kyrka.
1859: Slussen i Hamre var klar.
Nutida status
Inspektorsbostaden: Runt Forsa Ångsåg växte ett helt litet samhälle upp. Nu finns bara inspektorsbostaden kvar.
För mer information kan du besöka följande länkar:
Var ligger inspektorsbostaden?
Inspektorsbostaden ligger mellan landsvägen och Hamreströmmen på fastigheten Hillen 1:42, även känd som "Herrgår'n". Huset byggdes 1875 som bostad åt inspektorn vid ångsågen på södra sidan av den närbelägna strömmen.
För mer information kan du besöka Projekt 1860 - Samhället Näsviken.
Hur hittar man till Hamre Strömmar?
För att hitta till Hamre Strömmar kan du besöka följande länk för mer information och detaljerade anvisningar:
Framtid Näsviken - Hamre Ström
__________________
Hur är det med vägbroarna vid Hamre Strömmar?
Hudiksvalls Kommun har meddelat att de kommer att byta trävirket på alla tre broarna vid Hamre Strömmar så fort vintern släpper taget nu i vår 2025. Kommunen har även en dialog med Holmen som också har lovat att stötta.
För mer information kan du besöka Projekt 1860 - Broarna.
________________
Östra järnvägsbron mot Hillen?
Östra järnvägsbron ligger mellan Forssåbruksområdet och Hillen där Hamre Strömmar ligger. Trävirket på bron är i stort behov av renovering. Bron används flitigt av besökare till Hamre Strömmar.
För mer information kan du besöka Framtid Näsviken - Östra järnvägsbron.
________________
Berätta om Tamms Kanal!
Tamms Kanal började i Näsviken vid Södra Dellen och slutade vid Forsa kyrka.
För mer information kan du besöka Framtid Näsviken - Tamms Kanal.
Varför byggdes den inte till Iggesund?
Tamms ursprungliga plan var att med ytterligare slussar göra hela vägen från Dellensjöarna till kustorten Iggesund farbar. Men Hudiksvalls stad byggde samtidigt en järnväg, Hudiksvalls Järnväg, till Forsa, vilket gjorde det resterande kanalbygget onödigt.
För mer information kan du besöka Framtid Näsviken - Tamms Kanal.
Vem bekostade kanalen och järnvägen?
Tamms kanal bekostades av Per Adolf Tamm.
Järnvägen mellan Hudiksvall och Forsa bekostades av Hudiksvalls stad, som även försökte få Tamm att ekonomiskt bidra till järnvägsbygget, vilket han inte gick med på.
För mer information kan du besöka Framtid Näsviken - Tamms Kanal och Projekt 1860 - Industrialiseringen.
Hur länge användes Tamms Kanal?
Tamms Kanal användes i 16 år och stängdes för trafik när järnvägen förlängdes till Näsviken år 1874.
För mer information kan du besöka Framtid Näsviken - Tamms Kanal.
______________
Vad händer med Rosenborg i Näsviken?
På Rosenborg i Näsviken fanns det i slutet av januari två lediga lägenheter samt en lägenhet som används för tillfällig vistelse.
För mer information kan du läsa dokumentet här.
(reds anmärkning: enligt beslut i kommunfullmäktige ska Rosenborgs särskilda boende läggas ner.)
____________
Finns det några gamla byggnader i Näsviken?
Ja, det finns flera gamla byggnader i Näsviken som är av kulturhistoriskt intresse. Här är några exempel:
Oppigården: Belägen vid fastigheten Övernäs 1:1, är Oppigården en av de mest kulturhistoriskt intressanta gårdarna i området. Gården har ett härbre från 1830-talet och ett bostadshus sammanbyggt med en ladugård från 1896. Miljön runt gården är mycket intressant.
Fagervik: Denna gård uppfördes 1897 och tjänade som bostad för inspektor R Naucler vid Trävarubolaget fram till 1927. Huset är uppfört i tidens stil med liggande och stående fasspontpanel, frontespis och veranda med snickarglädje. Huset är exteriört mycket väl bevarat.
Förmansbo: Beläget vid Övernäs 2:4, nära vägkorset vid Näsvikenvägen. Boningshuset uppfördes 1885 och har fortfarande kvar tidstypiska snickerier från den tiden. Till gården hör en fin ladugård med ovanliga takkupor i södra takfallet.
För mer information om Näsviken och dess gamla byggnader kan du besöka Projekt 1860 - Samhället Näsviken.
______________________
Hur bokar men dressin?
För att boka en dressin på Dellenbanan kan du besöka deras bokningssida på följande länk: https://www.dellenbanan.se/bokadressin.
Om du vill använda presentkort, smartbox eller annan voucher som betalningsmedel, vänligen kontakta dem på stationen. Förbetalning via webb-bokning är tyvärr ej tillgängligt ännu, så välj istället att "betala senare" eller ring till uthyrningen så kan personalen hjälpa dig.
För mer information om dressinuthyrning via Forsså Herrgård, kan du besöka https://forssaherrgard.se/bokning eller kontakta dem via telefon på 010 202 23 53 eller e-post på bokning@forssaherrgard.se.
_____________________
Kan man åka tåg på Dellenbanan?
Dellenbanan är för närvarande nedlagd och avelektrifierad, så det går inte att åka med vanliga tåg på banan. Dock förekommer museitrafik på en mindre sträcka, där föreningen Dellenbanans Vänner kör Y6-rälsbussar. I övrigt är det endast cykeldressiner som trafikerar banan.
För mer information kan du besöka Framtid Näsviken - Dellenbanan.
___________________
Använder Delsbo Electric Dellenbanan?
Ja, Delsbo Electric använder Dellenbanan. Tävlingen går ut på att studenter konstruerar och framför batteridrivna spårgående fordon på en 3,3 km lång sträcka av Dellenbanan.
För mer information kan du besöka Delsbo Electric.
___________________
Vad finns att se i Näsviken?
Näsviken har en intressant historia som är kopplad till industrialismens genombrott i Sverige. Här är några saker du kan se och uppleva i Näsviken:
Historiska platser: Näsviken har en historia som sträcker sig flera tusen år tillbaka. Namnet Näsviken kommer från en vik av Södra Dellen där den första järnvägsstationen byggdes. Även om mycket av den gamla bebyggelsen vid stationsområdet och hamnen är borta, är platsen fortfarande intressant att besöka.
Dellenbanan: Även om järnvägen och järnvägsstationen numera är nedlagda, används banan sommartid av Dellenbanans vänner för dressinuthyrning. Det är en populär aktivitet där du kan cykla på de gamla järnvägsspåren och njuta av den vackra naturen.
För mer information om Näsviken och dess historia kan du besöka Projekt 1860 - Samhället Näsviken.
____________________
Finns det några gamla byggnader i Näsviken?
Ja, det finns flera gamla byggnader i Näsviken som är av kulturhistoriskt intresse. Här är några exempel:
Oppigården: Belägen vid fastigheten Övernäs 1:1, är Oppigården en av de mest kulturhistoriskt intressanta gårdarna i området. Gården har ett härbre från 1830-talet och ett bostadshus sammanbyggt med en ladugård från 1896. Miljön runt gården är mycket intressant.
Fagervik: Denna gård uppfördes 1897 och tjänade som bostad för inspektor R Naucler vid Trävarubolaget fram till 1927. Huset är uppfört i tidens stil med liggande och stående fasspontpanel, frontespis och veranda med snickarglädje. Huset är exteriört mycket väl bevarat.
Förmansbo: Beläget vid Övernäs 2:4, nära vägkorset vid Näsvikenvägen. Boningshuset uppfördes 1885 och har fortfarande kvar tidstypiska snickerier från den tiden. Till gården hör en fin ladugård med ovanliga takkupor i södra takfallet.
För mer information om Näsviken och dess gamla byggnader kan du besöka Projekt 1860 - Samhället Näsviken.
_____________________
Var finns det serviceanläggning för husbilar?
För serviceanläggningar för husbilar kan du besöka följande platser:
Glysisvallen i Hudiksvall: Här erbjuds ställplatser i centralt läge med tillgång till viss service. För mer information kan du besöka Glysisvallen Ställplats.
Kommunens campingplatser: För mer information om campingplatser i Hudiksvall kan du besöka Visit Glada Hudik.
Parkering Drottninggatan efter Lillfjärden: Om du vill besöka Hudiksvalls centrum med husbil rekommenderas denna parkering. På parkeringarna Tullhuset och Stenkajen finns också ett fåtal parkeringsplatser som är tillräckligt rymliga för en husbil att parkera. Dessa tre parkeringar är avgiftsfria. För mer information och karta över parkeringsplatser kan du besöka Större kommunala och privata parkeringsplatser i centrala Hudiksvall.
För mer detaljerad information om ställplatser och serviceanläggningar kan du besöka Framtid Näsviken - Ställplatser.
___________________
Vilka grunddokument med mål och strategier har Hudiksvalls kommun?
Hudiksvalls kommun har flera grunddokument med mål och strategier. Här är några av dem:
Hållbar landsbygdsstrategi för Hudiksvalls kommun 2022
Hållbar landsbygdsstrategi för Hudiksvalls kommun
Informationspolicy
Informationspolicy
Inköpspolicy för Hudiksvalls kommun
Inköpspolicy för Hudiksvalls kommun
Kostpolicy - förskole-, fritids- och skolverksamhet
Kostpolicy - förskole-, fritids- och skolverksamhet
Handlingsplan - Värna demokratin mot våldsbejakande extremism
Handlingsplan - Värna demokratin mot våldsbejakande extremism
Grundläggande värdering för Hudiksvalls kommun
Grundläggande värdering för Hudiksvalls kommun
För en fullständig lista och mer detaljer kan du besöka Hudiksvalls kommuns webbplats och deras sektion för styrdokument.
_______________
Hur påverkar Agenda 2030 dessa?
Agenda 2030 påverkar Hudiksvalls kommuns mål och strategier på flera sätt. Här är några exempel:
Riktlinje för hur Hudiksvalls kommun ska arbeta med utvecklingen av sociala företag: Denna riktlinje syftar till att skapa en breddad arbetsmarknad och ett mer delaktigt och inkluderande samhälle. Detta arbete bidrar till flera av målen i Agenda 2030, inklusive:
Ingen fattigdom
God hälsa och välbefinnande
Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Minskad ojämlikhet
För mer information kan du besöka Riktlinje för hur Hudiksvalls kommun ska arbeta med utvecklingen av sociala företag.
Strategi för miljömålsarbete: Denna strategi fokuserar på tre stora miljöutmaningar: begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö och biologisk mångfald. Dessa fokusområden är direkt kopplade till flera av de globala målen i Agenda 2030, såsom:
Bekämpa klimatförändringar
Skydda ekosystem och biologisk mångfald
Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster
För mer information kan du besöka Strategi för miljömålsarbete.
Genom att integrera målen i Agenda 2030 i sina strategier och riktlinjer, arbetar Hudiksvalls kommun aktivt för att uppnå en hållbar utveckling på både lokal och global nivå.
_____________