Förord:
Projekt 1860
I Projekt 1860 vill vi på förmedla kraften i en vision.
Det gör vi genom att berätta historier, bjuda på virtuella upplevelser och initiera arbeten som utgår från om de galna och storslagna projekt som pågick i Näsviken runt året 1860.
Vår vision är att Näsviken ska bli en plats och ett nav för analoga och digitala berättelser och upplevelser i Hälsingland.
Med Projekt 1860 vill vi samtidigt inspirera barn och unga att skapa egna visioner om det samhälle och den värld de vill leva i.
Kunde Dom så kan Vi.
Kan Vi så kan Ni!
Kort beskrivning från internet om VISION och METOD:
Bakom varje projekt finns en vision och en metod. Visionen är en föraning av resultatet — ibland specifik och mycket detaljerad, ibland mer en känsla av att veta ungefär vart man vill. Många gånger är de mest fruktbara visionerna någonstans mitt emellan detta hårda och mjuka. För att klara mötet med verkligheten behöver visionen vara elastisk.
Metoden kan också ha olika grad av förfining. Ibland är den noggrant utarbetad under en lång tid, ibland ett impulsivt chanstagande. Precis som visionen måste metoden ha en stark kärna, men också vara böjlig och tålig.
Att sakna en vision känns som att stå i en affär full av matvaror, men ändå inte komma på något som du vill laga till middag. Att sakna en metod känns som när du sett framför dig hur du bakar ett härligt luftigt bröd själv, men tar ut en hård skorpa ur ugnen.
Utkast grundtext:
Projekt 1860
I projekt 1860 vill vi på olika sätt förmedla och berätta om kraften i en vision.
Det gör vi genom att berätta historier och bjuda på virtuella upplevelser om de galna och storslagna projekt som pågick i Näsviken runt åren 1860.
Vår vision är att Näsviken ska bli en plats och ett nav för analoga och digitala berättelser och upplevelser i Hälsingland. Vi vill samtidigt inspirera barn och unga att skapa egna kraftfulla visioner om det samhälle och den värld de vill leva i.
Kunde dom så kan vi. Kan vi så kan ni!
Visioner som byggde Näsviken
I slutet av 1800-talet startades fler och fler industrier i Sverige, framför allt i Stockholm, Göteborg och Malmö. Samtidigt genomfördes det två projekt som la grunden för samhället Näsviken; Forsa Ångsåg och Tamms Kanal. Näsviken blev och är en liten by med de stora visionerna.
Forsa Ångsåg
I Hamre Strömmar, vid Näsviken, finns spår av Forsa Ångsåg och platsen där ca 600 personer bodde och arbetade mellan 1857 – 1889(?).
Skog har alltid varit en åtråvärd råvara för många industrier. Med virket byggdes hus, gjorde man träkol till masugnar och tillverkades papper. 1857 (?) köpte en grupp engelska finansiärer tillsammans med Erik Olof Regnander från Hudiksvall avverkningsrätter på skog i Härjedalen och Hälsingland. Målet var att… timret skulle…. Samma år togs det första spadtaget till Forsa Ångsåg där timret skulle tas om hand. Planen var att timret skulle fraktas genom flottning 18 mil i olika vattendrag ner till sågen.
Men det fanns utmaningar. Mellan Svinhammar, söder om Ljusdal, till Delsbo behövde de bygga en 2 mil lång flottled. Dessutom var det en nivåskillnad på 13 meter som virket behövde lyftas för att kunna fraktas från Ljusnan till Gryttjen. Med virke, hammare, spik och stor ingenjörskonst byggde de en Motlutsflottning, som lyckades på så sätt lyfta över timret från Ljusnan till Gryttjen.
1861 bodde och arbetade vid Hamre Strömmar och Forsa Ångsåg. Flottleden var klart och den första stocken anlände till sågen via i den nyanlagda flottleden.
Tamms kanal
I Näsviken finns Tamms Kanal, som P. A. Tamm byggde för att exportera järn ut i världen.
Mellan 1827 och 1831 köpte P.A Tamm Strömbacka bruk och Hedvigsfors bruk med närbelägna masugnar i Moviken och Österbo. De ligger mellan 4 - 8 mil från Hudiksvall och nära Dellensjöarna. Ett avgörande motiv till att bedriva järnframställning vid Dellensjöarnas var den rikliga tillgången på skog och därmed träkol, vilket krävdes vid omvandling av malm till järn. Tamm trodde att det skulle fanns malm i Hälsingland och att det färdiga järnet enkelt kunde faktas via Dellensjöarna ut till kusten.
Det fanns järnfyndigheter i trakten, men halterna av svavel och fosfor var för höga, så Tamm kunde inte använda den lokala malmen. Istället blev han tvungen att frakta malm från Dannemora gruvor i Uppland och Utö gruvor i Stockholm med båt upp till Hudiksvall. Så förutom att frakta järnet till Hudiksvall, var han nu tvungen att även frakta malm till masugnarna i Moviken och Österbo. På vintern transporterades malm och järn på land och på sommaren till största del med sjötransport över Dellensjöarna.
År 1842 skaffade Tamm hjulångaren Tamm för att underlätta transporten över Dellensjöarna. Några år senare utarbetade han planer för en farbar vattenled och lät bygga en 700 meter lång kanal med två slussplatser för ångbåtstrafik. Den ena slussen i Näsviken och den andra vid Nedre Hamre. Den fem kilometer långa sträckan mellan Näsviken vid Södra Dellen och Forsa kyrka blev färdig 1858 men invigdes officiellt 16 juli 1860.
Tamms kanal användes i 16 år, och stängdes för trafik när järnvägen 1874 förlängdes till Näsviken. Idag är slussportarna vid bägge slussplatserna ersatta med fasta fördämningar, men alla kanalmurar är fortfarande intakta.
Vår vision
Kunde dom som kan vi!
Inspirerade av visionerna om Motslutsflottningen, Forsa Ångsåg och Tamms kanal vill vi utveckla och göra Näsviken ska bli en plats och ett nav för analoga och digitala berättelser och kulturella upplevelser.
Vi vill också förmedla kraften i en vision genom att berätta historier om motgångar, utmaningar och dramatik kring bygget av Motlustflottningen och Tamms kanal. Vi vill låta publiken träffa och höra om betydelsefulla, kraftfulla och avskyvärda personer från den tiden. Förmedla dråpliga och märkvärdiga händelser och ge upplevelser om hur det bl.a. var att leva och arbeta vid Hamre Strömmar och Forsa Ångsåg.
Hur, när och var dessa historier ska framföras och kunna upplevas ska vi arbeta vidare med genom att göra research i gamla arkiv och att prata med personer som kan mycket om den tiden. Därefter utarbeta en plan för hur det ska framföras. Med mål är att det ska bli ett flertal små och stora föreställningar och upplevelser som framförs och sedan utvecklas vidare efter projektet avslutats.
En modern digital scenplats
Det finns ingen bra spelplats för teater i Hudiksvalls kommun vilket innebär att det är svårt att ta emot och erbjuda föreställningar från andra aktörer i Sverige. Även lokala teatersällskap och föreningar drabbas då det inte finns en bra och väl fungerade spelplats för deras uppsättningar.
Därför vill vi även, tillsammans med Näsvikens Bygdegård, söka stöd och bidrag för att utrusta och omvandla Bygdegården till en modern analog och digital scenplats. När detta är klart avslutas Projekt 1860 med en större teateruppsättning med digitala inslag i den ombyggda bygdegården. Den står sedan färdigt för att användas som en spelplats för andra scenkonstföreställningar, föreläsningar och upplevelser utöver det vanliga, och drivs vidare av föreningen Näsvikens Bygdegård.
Visioner för framtiden
Kan vi så kan ni!
Genom projektet, berättelserna och vår vision om att Näsviken ska bli en plats och ett nav för analoga och digitala berättelser och upplevelser i Hälsingland, vi vill samtidigt inspirera framförallt barn och unga att skapa egna kraftfulla visioner om det samhälle och den värld de vill leva i.
En vision baseras på en intention, ett mål. Intention och målet för PA Tamm och männen kring Forsa Ångsåg handlade om vinst och ett eget ökat kapital. På den tiden var inte heller arbetarna eller ett människoliv så mycket värd. De som hade kapitel och visioner utnyttjade människorna för egen vinning och arbetsvillkoren var fruktansvärda. Det fanns ingen heller någon medvetenhet och kunskap om och man tog inte hänsyn till naturen eller hur man arbetar, bygger hälsosamt, miljövänligt och hållbart.
Idag vet vi mer och tar hänsyn till arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och hållbar utveckling i våra liv och olika verksamhet.
Samtidigt som barn och unga kommer att medverka och bidra på olika sätt genom att vara med på teater, göra egna filmer vill vi initiera projekt med skolor och andra verksamheter, som medvetandegör vad som är viktigt för dem idag och för framtiden. Och bidrar till en tro och övertygelsen att de med visioner och riktning har förmåga och kraft att skapa det samhälle och liv de önskar.